Det blev bättre. Ska bli spännande att se om det fortsätter så! Just nu sitter jag och fixar en liten present. Dumt att säga vad och till vem men det är kul att hinta iaf! Nu tror alla som läser att de ska få något, hehe. Skadeglädjen är ju den enda sanna glädjen!
Igår var hela familjen här igen, utom stackars pappa som slits ut. Han skulle nog behöva sova lite... Nej det var mormor/gammelmormor som gjort gudomligt goda kåldolmar, mamma/mormor som hade kläder med sig till mig (!) och bror/morbror som lyckades få tyst och söva Clara mitt i ett skrik-och-paniktillstånd. Skönt!
Sen kom Fredriks små bröder hit och de kollade på film och snaskade. Vi låg och ammade och somnade hur skönt som helst i sovrummet. Socialt? Nope, men eftersom jag varit vaken sedan halv fyra behövdes det! Har nästan slutat tänka helt på att vara trevig. Det är för mycket begärt just nu. Jag är glad om jag kan gå, stå och prata överhuvudtaget. Sen, när jag får sova kanske jag kan bli som vanligt igen. Men innan dess, lägg inget värde i hur snäll jag är.
En underlig sak är mitt nyfunna behöv av kaffe. Har alltid haft inställningen att akta mig då det är som knark och sjukt beroendeframkallande, därav har jag bara druckit det då jag behöve piggas upp. Då man inte dricker det ofta får man ju kicken!
Men nu, jag går och är så sugen hela tiden. Har utvecklat ett starkt behov! Där bekräftas ju bara min knarkpararell men skitsamma. Måste få mitt kaffe..
Dock gör jag mitt bästa för att hålla nere konsumtionen. Går länge länge och bara tänker på det innan jag ens får ta en kopp. Gud så gott det smakar efter ett par timmars trånande.. Själv tycker jag att jag är hemskt smart.
Idag blir det nog en promenad till kexen innan vi går ner och hämtat upp Fredrik efter jobbet. Om det inte regnar då!